Vi vill skapa arbetsplatser där olikheter är norm

Tillsammans ska Akademikerförbundet SSR, Handikappförbunden samarbeta för att driva på utvecklingen av universellt utformade arbetsplatser. I artikeln nedan som finns på SSRs hemsida intervjuas Mikael Klein, intressepolitisk chef, Handikappförbunden och Camilla Sköld, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR om det gemensamma arbetet.

Alla individer har olika fysiska och psykiska funktionsförmågor, egenskaper och förutsättningar. Men arbetsmarknaden i dag är inte anpassad för att alla ska kunna delta. Det vill de tre samarbetspartnerna Akademikerförbundet SSR, Handikappförbunden (HSO) och Vasakronan ändra på.  

– Vi måste ha miljöer som är anpassade efter människor, inte tvärtom. De höga sjukskrivningstalen och ökande psykiska ohälsan är kvitton på att vi har ett arbetsliv som inte alls är organiserat efter människor och människors behov. Och det kostar. Inte bara i mänskligt lidande, utan också i produktionsbortfall och för att vi utestänger vissa kompetenser, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Mångfald som norm

Rent konkret betyder det att verksamheter och arbetsplatser måste utgå ifrån och utformas för den mångfald som finns inom befolkningen. Och i befolkningen finns personer med nedsatt syn, artros, adhd, könsöverskridande identiteter, svenska som andraspråk och ångestproblematik. Så nya produkter, tjänster, miljöer, program och rekryteringsprocesser – men också samhällshällssystem som skola, arbetsmarknadspolitik eller socialtjänst – måste utformas för att alla dessa personer ska kunna använda dem. Det kallas för universell utformning, förklarar Mikael Klein, på HSO.

–  Det handlar inte bara om personer med funktionsnedsättning eller traditionella handikappfrågor, utan om mångfald i en vid bemärkelse. Till exempel kan det handla om att ta hänsyn till olika språkbakgrunder, etnicitet och kön. Har man med sig det här tänket redan från början blir det bättre lösningar för alla. Fler kommer att ha tillgång till en arbetsplats redan från början utan att man behöver göra individuella anpassningar särlösningar i efterhand. På lång sikt är det också en del av en hållbar social utveckling, säger Mikael Klein.

Hittills är begreppet universell utformning relativt okänt i Sverige, säger Camilla Sköld och Mikael Klein. Men i andra länder har man kommit längre. I Norge och i USA är universell utformning en del av lagstiftningen. Många av de IT-lösningar som i dag ses som mainstream – som videosamtal och tal-till-text-funktioner – har sin grund i just den lagstiftningen, berättar Mikael Klein.

– Sånt som tidigare skulle ha kallats för handikappsanpassning i Sverige är nu mainstreamat och finns med som en del av produkternas användbarhet. Det har inneburit stora framsteg för synskadade och döva. Men användbarheten gynnar ju många andra också. Alla kan ta del av den, säger Michael Klein.

Att kunna få en rapport uppläst på mobilen på väg till jobbet kan till exempel vara användbart för fler än bara synskadade. Och lättillgängliga texter och lättnavigerade miljöer hjälper både personer med svenska som andraspråk och personer med läs- eller koncentrationssvårigheter. En tyst zon på jobbet kan gagna både personer som har en autismspektrumdiagnos och personer som är ljudkänsliga på grund av stressproblematik. Det kan också handla om att kunna välja att jobba tidigare eller senare på dagen beroende på när man är som mest effektiv. 

Viktig politisk fråga

Tillsammans jobbar nu de tre samarbetspartnerna för att driva på utvecklingen av universell utformning i Sverige. De har tagit fram en gemensam programförklaring, tagit kontakt med forskare och samhällsbyggare, och ska kartlägga arbetsmarknaden för att hitta goda exempel på inkluderande arbetsmiljöer. Tanken är också att hitta konkreta ”case” där man kan följa ett företag eller en organisation i arbetet mot universell utformning, förklarar Camilla Sköld.

 I juli bjuder de tre också in till ett rundabordssamtal om frågan under Almedalsveckan i Visby. Förhoppningen är att kunna locka fler samarbetspartners till projektet.

Just nu fokuserar arbetet på just arbetsmiljö. Men förhoppningen är att universell utformning på sikt ska kunna etablera sig som en bredare politisk fråga, förklarar Camilla Sköld.

– Det är en viktig politisk fråga. Det är jättespännande och jätteintressant, och man känner att det finns så otroligt mycket potential här. Men det är mycket jobb med både attityder, värderingar och kunskap innan vi når dit, säger Camilla Sköld. 

Artikeln på SSR:s hemsida

18 maj 2016