Projektets egen bok för barn och ungda som vill påverka stödet de får. Fungerar som komplement till vår inspirationsbok för vuxna som arbetar med att ge stöd.
I augusti kommer en arbetsbok för barn som av olika anledningar har svårt att uttrycka sina tankar och känslor i ord.
Boken innehåller enkla illustrationen samt frågor och påståenden om känslor, kommunikation, vardagliga upplevelser, tankar och drömmar. Barnet kan uttrycka sig genom att rita och måla tillsammans med en vuxen.
Eva Cim von Greyrez, som gjort boken, är illustratör, AD och mamma till tre barn, varav en pojke med språkstörning. Barnpsykologen Christina Renlund har varit rådgivare.
Boken som handlar om dig ges ut på Nypon förlag i augusti 2011
---
Webbplatsen alltomdiabetes.se har bland annat information som riktar sig särskilt till barn och ungdomar.
Här finns frågor och svar om vad som händer i kroppen. Det finns också två sagor för barn och en interaktiv kokbok på ungdomssidan.
alltomdiabetes.se publiceras av läkemedelsföretaget Novo Nordisk.
Diabeteswebbens barnsidor
Diabeteswebbens ungdomssidor
Familjerättsbyrån i Göteborg har tagit fram ett informationsblad till barn inför samtal om vårdnadsfrågor. Det är en kort berättelse om Pelle vars föräldrar ska skiljas. Pelle är lite orolig och undrar hur det ska bli. Han får veta vad domstolen ska göra och vad familjerättsbyrån ska göra.
– Vi lämnar Pelle-informationen till barnet när vi gör hembesök. Så går vi igenom den med barnet och föräldern sitter med, berättar familjesekreterare Otto Andreasson.
– Barnet får behålla informationsbladet. Vi brukar göra hembesök hos båda föräldrarna, så barnet får ofta två genomgångar och två "Pelle".
När familjerättsbyrån sedan träffar barnet för enskilt samtal kan man återkomma till vissa delar i informationsbladet, till exempel att det är dags att skriva till domstolen.
Vill du hela informationsbladet? Klicka på bilden.
Med en saga och en film kan barn slippa sövas för att undersökas i magnetkamera.
Barn som ska magnetröntgas ligger på en brits inne i en trång tunnel. Det upplevs ofta som så jobbigt att barnet behöver sövas, vilket inte är helt riskfritt.
Röntgensjuksköterskan Erna Törnqvist har nu undersökt en alternativ metod. Hon har studerat 33 barn i åldrarna 4 till 9 år som magnetröntgats. Barnen förbereddes hemma genom att läsa en saga där huvudpersonen ska genomgår magnetröntgen. På sjukhuset fick barnen sedan leka med en modell av en magnetkamera och lyssna på de ljud den ger ifrån sig. Under själva undersökningen fick barnen titta på en film genom en spegelanordning.
Resultatet visar att de flesta barn klarar att hålla sig så stilla som krävs. Metoden håller nu på att genomföras i Lund.
Sagan som används inför magnetkameraundersökningarna handlar om flickan Sonja som snart ska gå igenom just en undersökning. Sjuksköterskan har gett Sonja noggranna instruktioner om att hon ska öva sig på att ligga alldeles stilla – något som Sonja tar på stort allvar. En dag när hon ligger på stranden och övar, råkar hon somna och i drömmen förflyttas hon till ett sjörövarskepp. Nästa dag bär det iväg till sjukhuset och undersökningen. Underökningen går bra, det blir jättefina bilder och hon får beröm av personalen – som hon på något sätt tycks känna igen. Även knackningarna från magnetkameran kändes bekanta, de påminde väldigt mycket om oljuden när piraterna försökte knacka upp låset till skattkistan. Kanske var det inte en dröm trots allt…
Författare: Linda Jönsson
Erna Törnqvist disputerade vid Lunds universitet 2010 med en avhandling om både vuxnas och barns reaktioner inför magnetkameraundersökningar. Läs avhandlingen (på engelska): Going through magnetic resonance imaging. Patients' experiences and the value of information and preparation for adults and children
Vi som ger stöd åt barn och ungdomar ställer många personliga och känsliga frågor till barnen. Men mer sällan berättar vi något personligt om oss själva.
About me guide – är en modell som personal i Storbritannien använder för att presentera sig själva för barn. Presentationen innehåller en personlig beskrivning av vad den vuxne till exempel gillar eller inte gillar, vad hon eller han drömmar om och så vidare. Det ska också finnas en enkel förklaring av vilken roll den vuxne har inom verksamheten. Beskrivningen illustreras med bilder, foton eller enkla ord.
Personalen skickar presentationen till barnen inför ett möte. Det är ett sätt att förbereda barnet på vem hon eller han ska träffa. Men framförallt ger det en ingång till samtal med barnet.
Så här presenterar sig till exempel Ann-Marie Stenhammar som arbetar i projektet Egen växtkraft.
Det här informationsbladet skickar Mari Wickström till barn och ungdomar som ska besöka henne på Datateket i Eskilstuna. Informationsbladet skickas i ett kuvert tillsammans med kallelsen som vänder sig till barnets föräldrar.
Mari Wickström har utformat informationsbladet med hjälp av Widgit-symboler som finns i Communicate-serien från Hargdata.
Mun-H -Center, inom specialisttandvården i Göteborg, har tagit fram en bank med bildstöd. Banken består av foton som används när man gör en individuell plan för barnen som besöker kliniken. Det finns en uppsättning basfoton att utgå ifrån. Basfotona kompletteras med individuella bilder för varje barn.
Nedan ser ni exempel på bilder: På kliniken, på en person som barnet ska träffa, på saker som ska användas och liknande. För vissa barn fungerar det bättre med symboler för det som ska hända, till exempel bild på en tandborste och en munspegel
Klicka på bilden för att ladda ner hela bildstödsbanken som powerpoint.
Här är en folder som barnen får hemskickade inför besöket på Hörselhabs teammottagning vid Rosenlund i Stockholm. Den fungerar som en förberedelse för barnet inför vad som kommer att hända i mötet med olika proffs.
Bilder visar på olika delar av verksamheten. Vid varje bild sitter en ring där barnet kan klistra in ett klistermärke som hon eller han får efter varje besök. Varje yrkeskatergori på habiliteringen har egna märken.
Foldern kan också användas i samtal när barnet kommer hem, när man vill berätta för syskon, för den andra föräldern eller för någon annan man känner.
Barn vill veta vad som ska hända. Det tar Narkoswebben fasta på. Webbplatsen hör till Astrid Lindgrens Barnsjukhus och sajten är ett ambitiöst exempel på begriplig och användbar information till barn. Här kan barn ta reda på vad som händer när man blir sövd.
Webbplatsen är ett bra verktyg för att förbereda barn inför undersökningar, behandlingar och operationer. Här finns filmer och serier anpassade för barn i olika åldrar. Vi får också lyssna på tonåringar som berättar hur det känns att bli sövd.
Besök www.narkoswebben.se
Jag och maten – Mia berättar är en skrift för barn som inte äter (av olika skäl). Berättarjaget är femårigen Mia och bilderna är hämtade ur hennes fotoalbum. De visar hur liten hon var när hon föddes, hur föräldrarna försökte mata henne, om näs-sonden som blev en knapp på magen, om förskolan med Gittan och de andra barnen, om farhågor och förhoppningar inför framtiden.
Barn kan känna igen sig i Mias berättelse och vuxna får veta mer om hur barn funderar över sina ätproblem. Boken ingår i skriftserien Tre perspektiv på ätovilja som även omfattar Mia och maten – föräldrarnas reflektioner och Mat och Lek.
Författare är logoped Ingalill Ek och specialpedagog Anna Ås vid Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala. Arbetet med böckerna har finansierats med medel ur Arvsfonden och med stöd av Hjärtebarnsföreningen samt Föräldraföreningen för prematura barn i Stockholm.
Beställ tre perspektiv på ätovilja eller få fler tips på böcker om barn som inte äter
Agnes och Hanna besöker syncentralen, så heter en berättelse från Synskadades Riksförbund. Det är en informativ saga om hur ett besök på syncentralen kan gå till, ett sätt att förbereda barnen. Läs Agnes och Hanna besöker syncentralen
Filmen Ninjakoll är ett läromedel om hur hjärnan fungerar och vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. Målgrupp: Ungdomar som själva har en lindrig utvecklingsstörning. Titta på en del av filmen Ninjakoll Beställ filmen Ninjakoll (dvd och lärarhandledning)
Det finns också en uppföljare: Ninjakoll 2 – Livet efter skolan. Filmen handlar om arbete, utbildning, bostad och fritid för ungdomar med lindrig utvecklingsstörning eller andra intellektuella funktionsnedsättningar som vill förbereda sig för livet efter gymnasiesärskolan.
Ninjakoll är resultatet av ett samarbete mellan FUB:s Stiftelse ala, Riksförbundet FUB och U.N.G (Ungdom,Nätverk,Grupp), en enhet inom Habiliteringen i Stockholms läns landsting. Läromedlet har finansierats av Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska Institutet.
Broschyren Dina rättigheter vänder sig till barn och ungdomar som reser med färdtjänsten i Stockholm. Barn och unga har också varit med om att ta fram broschyren.
Landstinget i Stockholm ska bli bättre på att leva upp till FNs barnkonvention. Det gäller alla verksamheter, även färdtjänsten. Medarbetarna ska lyssna på barns synpunkter och ta beslut som är bäst för barnet.
Barnbroschyren Dina rättigheter
E-post: Ann-Marie Stenhammar Tel: 070 768 02 47
E-post: Tove Rinnan Tel: 070 777 51 11
Handisam
Kontaktperson:E-post: Brita TörnellTel: 08 600 84 70SMS: 076 104 15 70