Här presenteras exempel på hur olika verksamheter arbetar för att barn ska kunna vara mer delaktiga när de får stöd av samhället. En viktig del av projekt Egen växtkraft bestod i att samla in dessa goda exempel och föra dem vidare. Vi hoppas de kan inspirera!
Jättetrött. Svårt att minnas. Arg och ledsen. Svårt att lära nytt. Barn som drabbas av en förvärvad hjärnskada får ofta specifika problem efteråt.
Ibland är symptomen tydliga, ibland mer diffusa. Det är inte alltid så lätt för omgivningen att förstå vad det handlar om. Därför har specialpedagogen Cristina Eklund tagit fram ett informationsmaterial som
fungerar som underlag för diskussioner i klassrummet eller hemma.
Klasskamrater och syskon får möjligheten att ställa frågor och prata om hur man kan hjälpa till.
Att samtala - med klasskamrater och syskon till barn med förvärvad hjärnskada består av en lärarhandledning och en CD med bilder som ska locka till samtal och associationer.
Materialet kan köpas via Hjärnskadeförbundets Hjärnkrafts hemsida
Illustrationer av Kim Sonnetag
Hur ska vuxna göra för att tala med barn om svåra saker? Samtalsbilder kan fungera som stöd.
Merete Holmsen har skrivit flera böcker om musbarn i olika vardagliga situationer. De tecknade bilderna fungerar ofta bra som ett slags starthjälp, för att få samtalet att ta fart. Det är lätt för barn att associera till egna upplevelser utifrån musbarnens känslor av ilska, sorg och glädje.
Med böckerna följer en handledning med frågor, men egentligen behövs inte en mall. Det viktiga är att den vuxne som leder samtalet är lyhörd och inte ställer ledande frågor. Däremot behöver den vuxne ha klart för sig vad som är målet med samtalet.
Samtalsbilder och teckningar: samtal med barn i svåra situationer och Samtalsbilder: en väg till kommunikation med barn, av Merete Holmsen, Studentlitteratur
Ung&Dum är projektet som ska ändra vuxnas inställning till yngre personer genom att lyfta fram ungdomars kunskap och kompetens. Och det finns en hel del att visa upp. Det blir tydligt redan efter en snabbtitt på projektets hemsida.
Projektet tipsar om hur ungdomar kan påverka - och ungdomarna tipsar varandra. Ständigt nya kampanjer driver arbetet framåt. Just nu väcks frågan: Varför ska barn och unga lägga ner tid, tankar, insikter om vuxenvärlden inte tänker lyssna, ta det på allvar och faktiskt jobba med det som barn och unga tycker är viktigt? Kampanjen kallas Rösta på låtsas.
Titta på kampanjen Rösta på låtsas
Titta på Ung&Dums hemsida
Ung&Dum drivs av Sveriges Elevråd, Centrum mot Rasism och Rädda Barnens Ungdomsförbund.
Projektledaren Olof Svensson var en av talarna på Egen växtkrafts konferens Lyssna på oss! Vill du veta vad han talad om? Läs dokumentationen.
Hur är det att växa upp med en syster eller bror som har funktionsnedsättning? Hur kan föräldrar prata med sina barn om detta? Och vad kan professionen göra?
Nu finns en ny mötesplats på webben som tar upp de här frågorna: www.syskonkompetens.se. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt med inriktning mot syskon i alla åldrar, föräldrar och anhöriga och personal inom olika stödverksamheter.
Satsningen är del av projektet Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon som pågår 2009-2012. Det är ett samarbete mellan AMC-föreningen (Arthrogryposis Multiplex Congenita), Habilitering och Hälsa i Stockholms läns landsting, Ågrenska Stiftelsen i Göteborg samt leg. psykolog och psykoterapeut Christina Renlund. Finansierat av Allmänna Arvsfonden.
Regeringen har gett Handisam ett nytt uppdrag. Myndigheten ska samla erfarenheter och sprida information om hur barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna påverka beslut som rör dem själva. Utgångspunkten för uppdraget är projektet Egen växtkraft.
Det innebär bland annat att Handisam
Under hösten hålls till exempel en heldagsutbildning för handläggare inom socialtjänsten i norra Stockholms län.
Projektet kommer också att delta i olika tillställningar, bland annat med ett bokbord på Ungdomsstyrelsens rikskonferens i månadsskiftet november-december.
Läs mer om uppdraget på handisam.se/lyssnapabarn
I augusti kommer en arbetsbok för barn som av olika anledningar har svårt att uttrycka sina tankar och känslor i ord.
Boken innehåller enkla illustrationen samt frågor och påståenden om känslor, kommunikation, vardagliga upplevelser, tankar och drömmar. Barnet kan uttrycka sig genom att rita och måla tillsammans med en vuxen.
Eva Cim von Greyrez, som gjort boken, är illustratör, AD och mamma till tre barn, varav en pojke med språkstörning. Barnpsykologen Christina Renlund har varit rådgivare.
Boken som handlar om dig ges ut på Nypon förlag i augusti 2011
---
"Abbe är världens finaste kille. En kämpe med ett medfött hjärtfel. En goding med en kromosomavvikelse i bagaget. Här följer mina minnesanteckningar från dagen då Abbe föddes och framåt."
Så presenterar Abbes pappa sin blogg som börjar i mars 2005 då Abbe föds. Det visar sig snart att pojken har fel på hjärtat, ett hjärtfel som beror på ett kromosomfel kallat 22q11. Via bloggen man följa pappas tankar i vanliga vardagen, på föreläsningar och läger med familjen och efter samtal med sina kluriga barn.
Läs bloggen: www.hejaabbe.com
Barn och vuxna har ofta olika syn på saker och ting. Det kan handla om vad som är viktigt i barnens vardag. Det kan också handla om att uppfatta situationer olika.
Här är ett exempel:
Mamma och Emma, 5 år, möter arbetsterapeuten som frågar hur Emma mår nu efter den behandling hon har fått för sina muskler.
– Det har ju gått riktigt bra, eller hur Emma? säger mamma och vänder sig till Emma.
– Nej, det gick inget bra, svarar Emma. Det gjorde jätteont och nu med. Men jag kan ju bita ihop vet du mamma.
Webbplatsen alltomdiabetes.se har bland annat information som riktar sig särskilt till barn och ungdomar.
Här finns frågor och svar om vad som händer i kroppen. Det finns också två sagor för barn och en interaktiv kokbok på ungdomssidan.
alltomdiabetes.se publiceras av läkemedelsföretaget Novo Nordisk.
Diabeteswebbens barnsidor
Diabeteswebbens ungdomssidor
Barnombudsmannen, BO, har frågat drygt 100 barn och ungdomar om den sociala barnavården.
Nu kan du ta del av den metod BO använde. I metodstödet Unga Direkt får du viktig kunskap och idéer från barn och ungdomar själva.
Ladda ner Unga direkt
Under tio år har Forandringsfabrikken i Norge utvecklat en metod som kan användas av alla vuxna som arbetar med barn och som behöver lyssna på dem när det gäller viktiga frågor.
Metoden passar bäst för arbete i grupper av barn och unga eftersom den dynamik som uppstår i gruppen är viktig för den som berättar.
På Forandringsfabrikkens hemsida kan du läsa mer om organisationen som arbetar för att barn ska få mer att säga till om i till exempel fosterhem, psykiatrin och skolan.
Här kan du också beställa handboken: Håndbok for forandrere - om verdighet i møte med de som vokser opp og de som vil vokse av Eva Dønnerstad och Marit Sanner.
Med en saga och en film kan barn slippa sövas för att undersökas i magnetkamera.
Barn som ska magnetröntgas ligger på en brits inne i en trång tunnel. Det upplevs ofta som så jobbigt att barnet behöver sövas, vilket inte är helt riskfritt.
Röntgensjuksköterskan Erna Törnqvist har nu undersökt en alternativ metod. Hon har studerat 33 barn i åldrarna 4 till 9 år som magnetröntgats. Barnen förbereddes hemma genom att läsa en saga där huvudpersonen ska genomgår magnetröntgen. På sjukhuset fick barnen sedan leka med en modell av en magnetkamera och lyssna på de ljud den ger ifrån sig. Under själva undersökningen fick barnen titta på en film genom en spegelanordning.
Resultatet visar att de flesta barn klarar att hålla sig så stilla som krävs. Metoden håller nu på att genomföras i Lund.
Sagan som används inför magnetkameraundersökningarna handlar om flickan Sonja som snart ska gå igenom just en undersökning. Sjuksköterskan har gett Sonja noggranna instruktioner om att hon ska öva sig på att ligga alldeles stilla – något som Sonja tar på stort allvar. En dag när hon ligger på stranden och övar, råkar hon somna och i drömmen förflyttas hon till ett sjörövarskepp. Nästa dag bär det iväg till sjukhuset och undersökningen. Underökningen går bra, det blir jättefina bilder och hon får beröm av personalen – som hon på något sätt tycks känna igen. Även knackningarna från magnetkameran kändes bekanta, de påminde väldigt mycket om oljuden när piraterna försökte knacka upp låset till skattkistan. Kanske var det inte en dröm trots allt…
Författare: Linda Jönsson
Erna Törnqvist disputerade vid Lunds universitet 2010 med en avhandling om både vuxnas och barns reaktioner inför magnetkameraundersökningar. Läs avhandlingen (på engelska): Going through magnetic resonance imaging. Patients' experiences and the value of information and preparation for adults and children
Pekprat, bilder och kartor är bra komplement när det talade ordet inte räcker till. Nu ska personalen vid Örebros barn- och ungdomshabilitering lära sig alternativ kommunikation.
Egen växtkraft har besökt barn- och ungdomshabiliteringen i Örebro för att lära mer om deras aktuella AKK-satsning. AKK står för Alternativ Kompletterande Kommunikation och handlar om att kommunicera på fler sätt än genom det talade ordet.
På habiliteringen i Örebro har man arbetat med att ta fram riktlinjer för AKK. Riktlinjerna omfattar tre perspektiv, föräldrar, barn och personal.
- Vårt arbete med AKK har till stor del fokuserat på att förskriva och tillverka hjälpmedel samt beskriva för omgivningen hur de ska använda hjälpmedlen, säger logopeden Malin Eklind.
- När vi tittat självkritiskt på vår verksamhet ser vi att vi inte alltid varit speciellt goda förebilder när det gäller att använda AKK. Vi bör helt enkelt inte bara tala om för andra vad de ska göra - utan även själva använda oss av den metod vi förespråkar!
• Personalutbildning för alla inom verksamheten. Mål: Att alla använder AKK i alla möten med barnen.
• Hela habiliteringsmiljön utrustas med bilder och bildkartor för att stimulera till samspel och ”pekprat”. Det gäller alla platser där barn och ungdomar vistas.
• Brev, inbjudningar, kallelser med mera ska vända sig till barn och ungdomar som använder AKK.
• Föräldrautbildning enligt modellen AKKtiv startar.
Vill du vet mer om AKK och AKKtiv? Gå till DARTs hemsida www.dart-gbg.orgDART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning som arbetar med AKK – alternativ och kompletterande kommunikation – och datorstöd.Här kan du också läsa om konferensen Västsvenska Kommunikationskarnevalen som hålls 25-26 ma.j 2011 års tema är AKK i ett livsperspektiv.
Vill du veta mer om AKK-satsningen vid Örebros barn- och ungsdomshabilitering?Kontakta Ann-Christin Berlin, specialpedagog, eller Malin Eklind, logoped, via hemsidan www.orebroll.se/habilitering
Familjerättsbyrån i Göteborg har tagit fram ett informationsblad till barn inför samtal om vårdnadsfrågor. Det är en kort berättelse om Pelle vars föräldrar ska skiljas. Pelle är lite orolig och undrar hur det ska bli. Han får veta vad domstolen ska göra och vad familjerättsbyrån ska göra.
– Vi lämnar Pelle-informationen till barnet när vi gör hembesök. Så går vi igenom den med barnet och föräldern sitter med, berättar familjesekreterare Otto Andreasson.
– Barnet får behålla informationsbladet. Vi brukar göra hembesök hos båda föräldrarna, så barnet får ofta två genomgångar och två "Pelle".
När familjerättsbyrån sedan träffar barnet för enskilt samtal kan man återkomma till vissa delar i informationsbladet, till exempel att det är dags att skriva till domstolen.
Vill du hela informationsbladet? Klicka på bilden.
Samtalsgrupp för ungdomar med dyslexi stärker självkänslan och ger ungdomar mod att kämpa vidare i en tuff vardag. Gruppen öppnar också ögonen på deras föräldrar som ser hur kapabla ungdomarna är att reflektera över sig själva och sin situation.
Socionomen Inger Rålenius från Dyslexiförbundet FMLS leder dessa samtalsgrupper. Hon delar med sig av sina erfarenheter på projektets konferens Lyssna på oss! 5-6 september 2011.
Kommuner utbyter tips om barns delaktighet
I 15 personer från tre olika kommuner har träffats för att utbyta erfarenheter och diskutera hur de kan utveckla barns och ungas delaktighet.
Under träffen presenterades exempel på sådant som är på gång i Karlskrona, Motala och Hägersten-Liljeholmens stadsdel i Stockholms kommun. Man pratade om hur barn och ungdomar kan påverka sina möten med handläggare och utförare inom funktionshinderomsorgen under hela processen. Det handlade bland annat om information om verksamheterna av och för barn och ungdomar. Det handlade också om hur personalen kan dokumentera barns och ungas åsikter i akter och journalanteckningar.
Vill du veta hur barn ser på vuxna? Vill du veta vad barn tror att de kan få inflytande över? Och vill du veta på vilket sätt barn tänker annorlunda än vuxna?
Då ska du läsa boken Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv av Elisabeth Arnér och Britt Tellgren. Författarna är pedagoger och arbetar vid Pedagogiska institutionen på Örebro universitet. De har intervjuat sexåriga barn om hur de uppfattar vuxna i sin omgivning. Intervjuerna visar också hur viktiga vuxna är för barnen.
Elisabeth Arnér föreläser också om lärdomarna från barnintervjuerna. En av hennes åhörare, Marianne Ahlinder från förskolan Bägersta gård i Stockholm, berättar: "En sak minns jag extra tydligt och som var jättebra. Det var att hon sade att vi vuxna på förskolor har så lätt att säga nej till barnen, och det gör vi så ofta. Till exempel när barnet vill måla. Men hon får snabbt ett nej för att det blir snart mellanmål. Man fick sig en tankeställare och vi prövade att i stället säga ja. Och det gick oftast jättebra. Barnet hann mycket väl måla på 10 minuter, den tid som fanns innan mellanmålet serverades."
Vuxna säger ofta automatiskt nej för vi tänker på vad som snart ska hända. Men barnets perspektiv är här och nu.
På Långsätterskolan i Nyköping har man kommit långt med att förbereda barn inför besök hos doktorn. Specialpedagogen Karin Lundegård och barnskötaren Anette Hagberg inom särskolan berättar:
"På skolan har vi inrett ett doktorsrum och ett väntrum. Alla redskap och tillbehör är autentiska. Vi har fått en hel del från sjukvården. Vi har till exempel en riktig undersökningsbrits, en blodtycksmätare och ett stetoskop.
Här leker vi doktor. Genom leken får barnen möjlighet att förbereda sig inför kommande undersökningar. De får också tillfälle att bearbeta tidigare sjukhusupplevelser.
Barnen blir lugna och trygga när fröken är ”doktor”. Kompisarna är oftast med och tittar nyfiket på. Det är roligt att både att titta på och att visa sina kompisar att man är duktig vid undersökningarna."
Vi som ger stöd åt barn och ungdomar ställer många personliga och känsliga frågor till barnen. Men mer sällan berättar vi något personligt om oss själva.
About me guide – är en modell som personal i Storbritannien använder för att presentera sig själva för barn. Presentationen innehåller en personlig beskrivning av vad den vuxne till exempel gillar eller inte gillar, vad hon eller han drömmar om och så vidare. Det ska också finnas en enkel förklaring av vilken roll den vuxne har inom verksamheten. Beskrivningen illustreras med bilder, foton eller enkla ord.
Personalen skickar presentationen till barnen inför ett möte. Det är ett sätt att förbereda barnet på vem hon eller han ska träffa. Men framförallt ger det en ingång till samtal med barnet.
Så här presenterar sig till exempel Ann-Marie Stenhammar som arbetar i projektet Egen växtkraft.
Låt dig inspireras! Got-IT Resurscenter i Visby har tagit fram rutiner för att öka barns och ungdomars delaktighet i kontakten med dataresurscentret. Rutinerna visar bland annat hur personal kan skapa en mötesordning som gör att barnet verkligen sätts i fokus, så att de vuxna mötesdeltagarna verkligen lyssnar på barnet.
För mer information skicka e-post till Ingegerd Fahlström som har arbetat fram rutinerna. Du kan även nå henne på telefon: 0498 20 36 34.
Resursverksamheten i Habiliteringen Göteborg anordnar olika temadagar för föräldrar. Några temadagar vänder sig till föräldrar som vill prata med sitt barn om barnets diagnos och funktionsnedsättning. Syftet är att stödja föräldrar att
För mer information gå in på habiliteringens hemsida eller skicka e-post till psykolog Malin Ivermark.
- - -
– Jag är den första som barnen träffar och därför är det viktigt hur jag möter dem. När ett barn kommer hit försöker jag få ögonkontakt och visa att det är barnet som är i fokus.
Det säger Eva som är receptionist vid hörselhabiliteringen på Rosenlunds sjukhus i Stockholm. Hörselhabiliteringen är en av de verksamheter som samarbetar med projektet Egen växtkraft för att barn ska ta större plats och kunna påverka sin situation.
– En hel del barn verkar överraskade, kanske är de ovana att bli tilltalade före föräldern. Vissa barn är lite blyga och vågar inte svara mig direkt, berättar Eva.
Verksamheten håller nu på att utveckla och pröva bildbaserad information till barnen om vad de kommer att möta vid sitt besök. Om barnet har fått den informationen hemskickad kan Eva till exempel fråga "Vad ska du ska göra här idag?" Det är ett av flera sätt att signalera att barnet är den viktiga personen i sammanhanget.
Finns det något Eva skulle vilja utveckla mer för ännu bättre möten med de barn som kommer till hörselhabiliteringen?
– Jag skulle vilja ha lite mer tid till varje barn. Jag tror det har stor betydelse att jag är fokuserad på barnet. Det är viktigt att familjen möts av en lugn atmosfär som signalerar att här kan både barn och föräldrar fråga om sådant de undrar över, säger Eva.
– Det ska vara så välkomnande som möjligt med mycket "hemkänsla" och en lugn atmosfär. Det gynnar förhoppningsvis allt som sker under besöket på hörselhabiliteringen.
Hörselhabiliteringen vänder sig till barn och ungdomar bosatta i Stockholms län. Verksamheten är belägen vid Rosenlund på Södermalm i Stockholm.
Det här informationsbladet skickar Mari Wickström till barn och ungdomar som ska besöka henne på Datateket i Eskilstuna. Informationsbladet skickas i ett kuvert tillsammans med kallelsen som vänder sig till barnets föräldrar.
Mari Wickström har utformat informationsbladet med hjälp av Widgit-symboler som finns i Communicate-serien från Hargdata.
Barn och ungas rätt i vården är en nyutkommen antologi om hur FN:s barnkonvention kan bli ett praktiskt redskap för barns rätt i kontakt med vården. Boken vänder sig framför allt till vårdpersonal som möter barn i sitt arbete.
Ett kapitel innehåller aspekter som kan vara särskilt väsentliga för barn och unga med funktionsnedsättning, utöver det som gäller alla barn.
Boken har producerats av Nobab, en nordisk intresseförening för barn och ungdomars rättigheter i kontakt med hälso- och sjukvården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har gett ut boken (2010).
Beställ boken Barn och ungas rätt i vården
är en bok som bygger på samtal med barn. Här får vi bland annat ta del av hur 6-åringar uppfattar vuxna och vilken betydelse vuxna har för barn – enligt barnen.
Författarna Arnér & Tellgren har också fått reda på vad barnen kan och får ha inflytande över och strategier som barnen utvecklar för att förstå vuxna. Ett bra redskap i samtal med barn om viktiga saker. Utgiven på Studentlitteratur (2006).
Mun-H -Center, inom specialisttandvården i Göteborg, har tagit fram en bank med bildstöd. Banken består av foton som används när man gör en individuell plan för barnen som besöker kliniken. Det finns en uppsättning basfoton att utgå ifrån. Basfotona kompletteras med individuella bilder för varje barn.
Nedan ser ni exempel på bilder: På kliniken, på en person som barnet ska träffa, på saker som ska användas och liknande. För vissa barn fungerar det bättre med symboler för det som ska hända, till exempel bild på en tandborste och en munspegel
Klicka på bilden för att ladda ner hela bildstödsbanken som powerpoint.
Här är en folder som barnen får hemskickade inför besöket på Hörselhabs teammottagning vid Rosenlund i Stockholm. Den fungerar som en förberedelse för barnet inför vad som kommer att hända i mötet med olika proffs.
Bilder visar på olika delar av verksamheten. Vid varje bild sitter en ring där barnet kan klistra in ett klistermärke som hon eller han får efter varje besök. Varje yrkeskatergori på habiliteringen har egna märken.
Foldern kan också användas i samtal när barnet kommer hem, när man vill berätta för syskon, för den andra föräldern eller för någon annan man känner.
Barn vill veta vad som ska hända. Det tar Narkoswebben fasta på. Webbplatsen hör till Astrid Lindgrens Barnsjukhus och sajten är ett ambitiöst exempel på begriplig och användbar information till barn. Här kan barn ta reda på vad som händer när man blir sövd.
Webbplatsen är ett bra verktyg för att förbereda barn inför undersökningar, behandlingar och operationer. Här finns filmer och serier anpassade för barn i olika åldrar. Vi får också lyssna på tonåringar som berättar hur det känns att bli sövd.
Besök www.narkoswebben.se
Tydligt stöd från ansvariga chefer och politiker är viktigt för arbetet med att stärka barns möjligheter att påverka sin situation. Det gäller alla verksamheter som barn möter.
Stödet kan bland annat ges i form av beslutade policydokument. I Karlskrona har vi träffat på ett gott exempel. Karlskrona kommuns handikappnämnd har antagit en handlingsplan för att förstärka barnperspektivet inom sina verksamheter.
Läs handlingsplanen och låt dig inspireras!
Här är ett tips från en mamma vars barn har blödarsjuka:
Jag förbereder mitt barn redan hemma, före mötet. Vi sätter oss ner och talar om vad som kommer att hända när vi till exempel ska träffa doktorn. Jag uppmuntrar mitt barn att komma med sina funderingar och sina frågor. Sedan skriver jag ned dem och tar med anteckningarna till mötet. Under mötet läser jag upp vad barnet har funderat på – om inte barnet vill läsa upp det själv, förstås. Mitt barn får på så sätt svar på sina funderingar.
Och här är ett tips från en mamma vars son har en utvecklingsstörning:
Jag brukar sätta mig lite vid sidan om, i bakgrunden i rummet. Då blir personalen tvungen att vända sig till min son i första hand.
Har du andra tips på hur föräldrar kan stödja sitt barns delaktighet? Skicka ett mejl till Tove Rinnan
Nu har projekt Egen växtkraft format en expertgrupp som stöd i arbetet med att ta fram en handbok riktad till barn och ungdomar. Expertgruppen består av ungdomar i olika åldrar och med olika erfarenhet av samhällsstöd.
Syftet med boken? Att visa hur barn och unga kan göra i olika situationer när de vill få mer att säga till om.
Gå in på www.triangle.org.uk. Här kan du se filmade möten mellan barn och vuxna. En del filmer visar hur barn reagerar när vuxna tenderar att enbart tala med varandra. Andra filmer visar på verklig kommunikation mellan barn och vuxna.
Filmerna har gjorts av Triangle, en engelsk ideell organisation som ger stöd och råd till personal som arbetar med barn med funktionsnedsättningar inom till exempel kommunal verksamhet.
Du finner filmerna under rubriken Three Way Street. Det är också namnet på ett utbildningspaket för att utveckla trevägskommunikation mellan barnet och två vuxna, till exempel en förälder och en yreksperson.
Utbildningspaketet innehåller en handbok och en DVD som visar• evidensbaserade strategier för direktkommunikation med ett barn i närvaro av annan vuxen • exempel på när verkliga trevägsinteraktioner går bra eller dåligt • en modell för trevägskommunikation där barnet står i centrum• scener med barn och ungdomar (1-20 år) som möter riktiga läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, terapeuter, poliser, advokater, lärare, tolkar och förmedlare.
Jag och maten – Mia berättar är en skrift för barn som inte äter (av olika skäl). Berättarjaget är femårigen Mia och bilderna är hämtade ur hennes fotoalbum. De visar hur liten hon var när hon föddes, hur föräldrarna försökte mata henne, om näs-sonden som blev en knapp på magen, om förskolan med Gittan och de andra barnen, om farhågor och förhoppningar inför framtiden.
Barn kan känna igen sig i Mias berättelse och vuxna får veta mer om hur barn funderar över sina ätproblem. Boken ingår i skriftserien Tre perspektiv på ätovilja som även omfattar Mia och maten – föräldrarnas reflektioner och Mat och Lek.
Författare är logoped Ingalill Ek och specialpedagog Anna Ås vid Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala. Arbetet med böckerna har finansierats med medel ur Arvsfonden och med stöd av Hjärtebarnsföreningen samt Föräldraföreningen för prematura barn i Stockholm.
Beställ tre perspektiv på ätovilja eller få fler tips på böcker om barn som inte äter
Guide för föräldrar och andra betydelsefulla vuxna är en ny skrift som ingår i RBU:s projekt Ge mig vingar som bär. Guiden är ett bra exempel på föräldrastöd, det vill säga stöd till föräldrar att stötta sitt barn att bli självständiga – och så småningom frigöra sig från sina föräldrar.
RBU står för Riksförbundet för Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Läs mer om RBU:s Guide för föräldrar och andra betydelsefulla vuxna
– Det finns mycket att lära av engelska verksamheter som jobbar för barns delaktighet och för att föra fram barns kompetens.
Det säger Ann-Marie Stenhammar efter studiebesöket i England. Hon och de andra medarbetarna i projekt Egen växtkraft träffade forskare och praktiker inom olika samhälleliga verksamheter, ideella organisationer och företag för att fånga upp bra idéer.
Ann-Marie Stenhammar blev särskilt inspirerad av något som kallas för kommunikationspass. Barnet och en vuxen utformar tillsammans ett ”pass” som visar hur barnet kommunicerar, vilka signaler som används och så vidare. Passet gör det lättare att snabbt få igång en dialog.
– Dessutom hoppar man över frågan om barnet kan kommunicera och går direkt till frågan hur barnet kommunicerar. Där är vi inte riktigt än i Sverige, säger Ann-Marie .
Ann-Maries kollega Tove Rinnan berättar om en tryckt presentation som en av de engelska kollegorna använde sig av.
– Hon berättar om sig själv, var hon bor och vad hon jobbar med. Men hon berättar också vad hon tycker om att göra när hon är ledig. Presentationen skickas ut till barn före första mötet.
Tanken är att lägga grunden för en dialog mellan barnet och den vuxne som ska ge stöd.
– Som professionella ställer vi många frågor till barnen, men vi berättar inget om oss själva. Presentationen är ett sätt att börja dela med oss.
Mötet mellan barn och stödgivare blir då mindre av frågestund och mer av samtal – av dialog.
Det går också att presentera verksamheten på liknande sätt och på så sätt förbereda barnet på vad som ska hända när hon eller han kommer dit.
Regeringen lämnade propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige till riksdagen 28 juni 2010. Strategin ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter.
Regeringen föreslår bland annat att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen, att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, att barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken och att föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
Regeringen föreslår också att beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter, omsätta kunskapen i verksamheten och samverka med andra aktörer. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.
Regeringen lanserar fler initiativ för att stärka barns rättigheter, bland annat ska Sveriges Kommuner och Landsting ta fram en handlingsplan och genomföra åtgärder i olika verksamheter.
Det ska också göras en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen.
Statistika centralbyrån utvecklar dessutom ett system för att följa barns levnadsvillkor inom olika områden utifrån barnkonventionen.
Regeringen inleder dialoger med frivilligorganisationer, myndigheter, SKL och Barnombudsmannen med utgångspunkt i de rekommendationer som Sverige fått av FN:s barnrättskommitté. Dialogerna är uppdelade på olika teman, bland annat att stärka barnets rättigheter genom lagstiftning och barns kunskaper om sina rättigheter.
Mer om regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter
FNs barnkonvention slår fast att vuxna ska lyssna på barn oavsett barnets ålder. Barnkonventionen slår också fast att barn ska få möjlighet att komma till tals så snart hon eller han har förmåga att uttrycka sig.
Begreppet "mognad" kopplas alltså till vuxnas skyldighet att ta hänsyn till barnets åsikter, men problematiseras inte i förhållande till barns rätt till kommunikationsstöd. Den som vill argumentera för barns rätt till stöd för kommunikation kan däremot hänvisa till Funktionhinderkonventionen,artikel 7:3:
"Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder för att utöva denna rättighet."
Projektet Egen växktraft har låtit översätta artikeln Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. Artikeln har skrivits av den irländske praktikern och forskaren Harry Shier och den fungerar som verktyg för att testa den egna verksamheten – eller sig själv som yrkesperson. Hur bra är vi på att ge barn utrymme att vara delaktiga på riktigt? Ser vi det som en möjlighet för barnen? Eller som en skydlighet för oss?
Shier beskriver vad delaktighet är i de sammanhang då barn möter personer som ger dem stödinsatser. Shier ger också argument för att barn ska få hjälp med att komma till tals och bli lyssnade till.
Läs Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter
Top Tips for Participation betyder tio tips för delaktighet. Det är en affisch som har utvecklats i samarbete med ungdomar med funktionsnedsättning i England. Affischen visar ungdomarnas egna tips om vad vuxna kan göra för att öka barns och ungas inflytande. Vad tycker ungdomar är viktigt? Hur kan vuxna bli bättre att lyssna och stödja ungdomars önskemål och synpunkter?
Affischen har tagits fram inom projektet 1 Voice. Läs mer om projektet på www.ncb.org.uk/ndc
Agnes och Hanna besöker syncentralen, så heter en berättelse från Synskadades Riksförbund. Det är en informativ saga om hur ett besök på syncentralen kan gå till, ett sätt att förbereda barnen. Läs Agnes och Hanna besöker syncentralen
- För att kunna vara delaktiga behöver barn kompetens. Det poängterade Ann-Marie Stenhammar på Forsknings- och utvecklingskonferensen i Örebro, HAB2010. Årets tema: Aktivitet, delaktighet och helhetssyn.
Ann-Marie Stenhammars presentation av projektet Egen växtkraft var ett av tre konferensinslag som rörde olika aspekter av barns delaktighet.
- Delaktighetskompetens handlar bland annat om att ha kunskap om sin funktionsnedsättning, vara förberedd, informerad, ha tid att uttrycka sig, bli lyssnad på och få bekräftelse, fortsatte Ann-Marie Stenhammar.
Barn inte delaktiga i habiliteringen
Ett annat inslag på samma tema kom från Carina Bolin och Stefan Persson från habiliteringen i Skåne. De har gjort en undersökning som visar att barn upplever låg delaktighet i sin kontakt med habiliteringen. Resultatet blev startskottet till ett omfattande utvecklingsarbete. Samtliga barn- och ungdomshabiliteringar i Region Skåne är idag engagerade i att stötta barn och ungdomars känsla av sammanhang. Mer om Barn- och ungdomshabiliteringen i Skåne
Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck har otillräcklig kunskap om sin funktionsnedsättning. Bristen på kunskap hindrar barnen att vara delaktiga och påverka sin situation när de möter personal inom hälso- och sjukvården. Det visar en undersökning av Lina Strömfors, psykolog vid Barn- och vuxenhabiliteringen i Norrköping. Undersökningen ingår i ett större forskningsprojekt i Linköping, Oberoendeprojektet.
HAB2010 är ett samarbete mellan Habiliteringen, Örebro läns landsting, Institutet för handikappvetenskap vid Örebro och Linköpings universitet och Handikappförbunden.
Nu kan du ta del av de användbara tips och tankar som fångades in under projektets seminarium tidigare i år. Mer om idéskriften Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?
Egen växtkraft har nu en egen Facebook-grupp. Mer om nätverket på Facebook
England verkar vara ett föregångsland när det gäller material som vänder sig till barn och unga. Därför åker vi dit inom kort för att tanka nya idéer. Vi har bland annat inspirerats av Kate Martin i det nationella projektet Making Ourselves Heard. Projektet arbetar för att "ensuring disabled young people´s views, wishes and feelings are heard in decisions about their own lives". Mer om projektet Making Ourselves Heard och Council for Disabled Children, en del av National Children´s Bureau. Organisationen arbetar bland annat för att stärka barns röster i samhället.
Mer om rapporten Hur kommer barn till tals hos er?
Mer om studien Lyssna på mig! Lyssna på mig har fått pris, läs mer om priset
E-post: Ann-Marie Stenhammar Tel: 070 768 02 47
E-post: Tove Rinnan Tel: 070 777 51 11
Handisam
Kontaktperson:E-post: Brita TörnellTel: 08 600 84 70SMS: 076 104 15 70